Ninni - life on a stick

Ingen har val kunnat undgå Råttan? Den omtalade, misstrodda, bejublade och rostiga Råttan… OM det mot förmodan ändå är någon som missat min livskamrat så följer här en liten beskrivning.

Råttan kom till mig i maj, detta år. Efter att ha snittat cirka 50 km/h från Sunne till Stockholm anlände äntligen syrran och plastfarsan, likt packade sillar, med underverket. Fulla av avsky mot dåliga bromsar och med lock för öronen som ett resultat av det höga varvtalet och dålig ljudisolering sladdade de in på parkeringen på Visirvägen och lämnade tacksamt över nycklarna till mig. Hon skulle bli min följeslagare under en hel sommar och det var hennes uppgift att ta mig från hemmet i Segeltorp till jobbet i Södertälje. Jag tvingade Björn att byta bromsar, tvingade Johan att dra handbromsen och att ha koll på motortemperatur och annat går numera på rutin…

Vi fäste oss vid varandra, Råttan och jag. Vi fäste oss så pass mycket vid varandra att vi beslöt oss för att hon skulle få stanna kvar tills döden skiljer oss åt (läs: tills Råttan hamnar på skroten).

Vi har varit med om mycket, Råttan och jag. Som jag bloggade om i somras har hon burit fem fullvuxna personer samtidigt som två tredjedelar av baksätet och lika mycket av framsätet var fyllt med packning. Hon har vägrat att starta vid Skärholmen C så jag, syrran och Herdis fick ringa efter starthjälp. Hon har sladdat på allmän plats med obehagliga påföljder. Listan kan göras lång…



Nu kommer dock snart domen. Den 22 december ska råttan besiktas. Under hela hösten har vi diskuterat fram och tillbaka vad som kan vara fel och, framför allt, hur det kommer att gå. Därför lägger jag nu upp det som en tävling på bloggen så alla ska få chans att satsa på utgången för min lilla röda sportbil.


It's a race! (citat från Rowan Atkinson's karaktär i Rat-Race)

Vi talar alltså om en vinröd Renault Clio från -95 som jag ärvt av min lillasyster. Bakluckan går inte att öppna på grund av rost, hon läcker minimalt (men ändå lite) olja och hon startar ibland, när hon har lust. Dock funkar allt lull-lull och jag lovar att göra mitt bästa för att hennes yttre skall glänsa den 22 december. Dessutom lovar jag att ta av rattmuffen samt även skickar Johan så han ska få genomföra besiktningen, allt för öka chasen för en gynnsam utgång. Hittills har följande satsningar gjorts:

Mamma – Råttan går igenom med bra att veta-anmärkningar

Johan – 2 tvåor

Jag vet att även Tove, Micke och Emil har satsat också men ni får påminna mig om hur ni har satsat… Kom igen! Lägg ett bud!

//Ninni