Ninni - life on a stick

Jag måste bara berätta om helgen. En fascinerande, magisk och spännande helg då mina yngsta systrar Sanna och Julia tog det stora steget ut i stora världen för att hälsa på mig och Johan. Att första gången någonsin sätta sig ensam på ett tåg till en terminal som man enbart hört namnet på är aldrig enkelt men alltid förväntansfullt och lite nervöst. Självklart gick det bra och jag är oerhört stolt över att de vågade och ville komma till storstan över en helg.

Målet med helgen var Stockholm International Horse Show vilket blev lite av en favorit i repris från tre år tillbaka då jag och Julia var dit. Det känns så långe sedan. Så länge sedan vi åkte till Stockholm, såg den fantastiska Globenshowen och trängdes med hästfolk i tunnelbanan på väg från arenaområdet sent på kvällen. Minns du det lillasyster?

Årets show var minst lika fantastisk. Det är alltid lika fascinerande att se vitt spridda människor och principer mötas under ett och samma klotformade tak. Det är så magiskt att se riddare och dess lugna quarterhästar mötas med dressyrryttare och dess högresta halvblod, ridskoleelever och dess trofasta ponnys, spanjorer och dess väldresserade andalusier.  En sak har dock alla gemensamt.  De har ett intresse för hästar och det vi kallar horsemanship – konsten att förstå hästen och kunna kommunicera på deras eget språk. Detta sker på lika många olika sätt och nivåer som det finns ekipage. Även om alla har olika ambitioner och kunskap så sammansmälts de på ett magiskt sätt. Sammansmälts genom horsemanship.

Det var två enskilda föreställningar och därmed två människor som fascinerade mig än mer än de andra.  Det som förenade dessa två var de lugna och okomplicerade förhållandena som de hade till sina djur. För det var inte enbart en häst det handlade om i det ena fallet utan även fyra bordercollies och lika många getter vilka ryttaren förde och kommunicerade med på ett sätt som jag aldrig sett tidigare. Otroligt samspel. Jag kan tyvärr inte komma ihåg vad tjejen hette, men jag lovar att jag ska ta reda på det.

Den andra föreställningen var den mer kända ”hästviskaren" JF Pignon som idag hade med sig fyra av sina omtalade Camarguehästar samt en minde ponny av okänd ras och en ännu mindre shetlandsponny. Det är svårt att beskriva känslan av att se honom arbeta med sina hästar eftersom den känslan förmodligen skulle kunna sammanfattas med en bok. Kolla istället in SVT Play där det finns klipp.

Bilderna nedan kan vara lite brusiga, men så blir det om man sitter lite för högt upp i arenan.
Hmm… Nästan fånigt inlägg… Men va fan - jag är så lyrisk!

//Ninni




Avtackning av trotjänaren och medaljplockaren Briar efter alldeles för många år i trogen dressyrtjänst. En liten tår kom nästan när de plockade av sadeln av världsstjärnan.



Den otroliga tjejen med hennes häst, fyra bordercollies och lika många svarthalsade bergsgetter.



Friserkadrilj i svår dressyr.



JF Pignon



JF Pignon



Sanna och Julia utanför Globen.